Giacinto Gimignani (1606-1681) An Angel and a Devil Fighting for the Soul of a Child.
GÄSTBLOGGARE: S. F. Sabbag
Ett perspektiv kallas för reduktiv materialistisk fysikalism. Det säger att hjärnan och sinnet är samma sak, vilket betyder att själen är frånvarande. Ett annat perspektiv kallas för dualism. Det säger att hjärnan och sinnet inte är samma sak, vilket betyder att själen är närvarande.
Men frågan är ju då vilka belägg som finns för själens existens. Vi ska här undersöka några belägg som kan studeras neurovetenskapligt, nämligen (1) människans ouppdelbara sinne, (2) icke-materiella intellekt och (3) kognition, (4) fria vilja, (5) olokaliserbara tankar samt (6) bekräftade utomkroppsliga händelser.
1. Ouppdelbart sinne
När neuroforskaren och nobelpristagaren Roger Sperry delade hjärnor hos epilepsipatienter fann han att de fortsatte att vara samma person med samma självkänsla, även efter ingreppet.1 Han visade att även om det var möjligt att dela på hjärnan, var det inte möjligt att dela på sinnet. Sperry drog slutsatsen att intellektet hos människor INTE är materiellt, vilket därmed pekar på själens existens.
2. Icke-materiellt intellekt
När neuroforskaren Wilder Penfield studerade epileptiska patienter kunde han inte hitta en region i hjärnan som kunde stimulera patienternas handlingskraft vid neurokirurgi. Han kunde inte heller observera att det existerar anfall som genererar intellektuella tankar.2 Varför finns det inga anfall som involverar intellektet? frågade sig Penfield. Och varför finns det inget område i hjärnan som kan stimulera patienternas vilja? Utifrån en materialistisk fysikalism vore detta att förvänta. Svaret han fann var sålunda att människors intellekt och vilja INTE är materiella, vilket pekar på själens existens.
3. Icke-materiell kognition
Neuroforskaren Adrian Owen illustrerade hur människor med varaktiga vegetativa tillstånd hade samma mentala aktivitet som friska människor när de fick vissa frågor ställda till sig.3 Vissa aspekter av sinnet kan inte förstöras ens av allvarliga hjärnskador. Med andra ord, sinnet är INTE materiellt. Detta pekar på själens existens.
4. Fri vilja
Neuroforskaren Benjamin Libet visade att när människor vägrar att agera på impulser som kommer i deras väg, uteblir signalen från hjärnan.4 Detta innebär att människor har det icke-materiella fria valet att bestämma om de ska agera på inkommande impulser. Denna icke-materiella komponent är en del av själen.
Ett motargument är att Libets studie stödjer fysikalismen, men detta argument håller inte. Detta argument håller bara om man ignorerar den andra delen av Libets forskningsresultat och bara accepterar den första delen. Den första delen är dock i linje med själens existens, där den andra delen vederlägger fysikalismen och stödjer själens existens.
5. Olokaliserbar tanke
Högre abstrakta tankar och intellektuella funktioner är INTE lokaliserbara i hjärnan. Detta är mer förväntat under själens exist och pekar därmed på att dessa intellektuella funktioner sannolikt är icke-materiella.
6. Bekräftade utomkroppsliga händelser
När en patient hade varit kliniskt död utan hjärnaktivitet och utan hjärtslag, men sedan blivit återupplivad, kunde patienten i flera fall komma ihåg detaljer som denne annars inte kunde ha känt till, såsom att se en speciell sko på byggnaden5 eller att se ett visst nummer på ett klistermärke vid en maskin6 eller kunna recitera läkarens samtal under ingreppet. De bekräftade verifierade minnena hade en noggrannhet på 92 procent.7 Detta ger belägg för att det finns en icke-materiell komponent, nämligen själen. Enligt fysikalismen borde inget minne ha bildats, men i de här fallen bildades ett minne. Detta stödjer själens existens.
Tänkbara (bort)förklaringar
Syrebrist?
Ett motargument är att alla nära döden-upplevelser genereras på grund av syrebrist. Detta argument är dock orimligt, för vid vissa tillfällen bildades ett bekräftat verifierat minne när patienten var kliniskt död – utan hjärnaktivitet och utan hjärtslag. Detta går emot fysikalismen.
Gissade patienten händelsen?
Ett annat motargument är att patienterna bara gissade vad som hänt. Detta argument är dock uppenbart orimlig. För det första nämndes specifika detaljer som var unika för situationen, såsom läkarens unika samtal. För det andra har experiment utförts där man jämfört patienter som hade en upplevelse utanför kroppen och de som inte hade en.8 De som hade en, var de enda som korrekt beskrev vad som skedde. De som inte hade en, gav en felaktig beskrivning. De kunde alltså inte gissa rätt.
Orsakat av slumpen?
Ett annat motargument är att det var rena tillfälligheter att patienterna korrekt beskrev vad som hänt. Även detta argument är dock orimligt. Att korrekt beskriva händelsen skulle vara som att få jackpotten i ett lotteri – femton gånger i rad – vilket förutsätter att någon har manipulerat systemet och fuskat.
Anlag för ett liv efter detta?
Ett annat motargument är att patienterna kan ha haft anlag för upplevelser av ett liv efter detta på grund av ett psykologiskt behov. Men för det första hade även icke-religiösa utomkroppsliga upplevelser, trots att de saknar strävan efter ett liv efter detta. För det andra kan inte religiösas eventuella anlag påverka detta, eftersom händelserna är oväntade. För det tredje rapporterades även negativa helvetesupplevelser, som alltså inte är önskvärda.
Evolutionen då?
Kan evolutionen förklara nära döden-upplevelser? Nej, det kan den inte. Evolution fokuserar på att uppmuntra överlevnad, medan nära döden-upplevelser snarare uppmuntrar till att avsluta livet.
Orsakat av panpsykism?
Ett annat motargument är panpsykism, som är synsättet att sinnet är en grundläggande beståndsdel av allt som existerar och att sinnet finns i all materia. Detta synsätt har dock flera problem. För det första kan inte kopplingen mellan ett medvetet tillstånd och hjärntillstånd förklaras under panpsykism; panpsykism har därmed en lägre förklaringskraft i jämförelse med dualism. För det andra finns det enhetsproblemet för panpsykism; mini-sinnen resulterar INTE i ett makro-sinne. Det finns en lucka där.
Kan det ha varit en hallucination?
Ytterligare ett motargument är att upplevelsen utanför kroppen var en hallucination. Detta är dock orimligt, då externa oberoende belägg bekräftar att det handlar om en upplevelse utanför kroppen. Hallucinationer existerar bara i sinnet och är inte en del av den yttre världen. Därför var det INTE en hallucination.
Orsakat av hjärnskada?
Ett annat motargument är interaktionsproblemet, som säger att kroppen påverkar sinnet genom till exempel hjärnskador. Detta argument påverkar dock INTE dualismen. Intention kan förväntas även under dualism, eftersom kroppen är ett fordon för själen. Det finns en korrelation, men inte ett orsakssamband. Som filosofen Jaegwon Kim slår fast: “Korrelationer är inte förklaringar. De är i själva verket just det som behöver förklaras.”10
Evolutionen en förklaring?
Kan evolutionen förklara medvetandets eller själens ursprung? Nej det kan den inte.
Egenskap som växer fram?
Ett annat motargument handlar om epifenomalism, som säger att medvetandet är en framväxande egenskap. Detta synsätt är dock ohållbart. Epifenomalism ger inte en förklaring till medvetandets ursprung – den beskriver bara problemet med att vi har ett medvetande. Därför har den också en lägre förklaringskraft i jämförelse med dualismen.
Sinnet bara en funktion?
Ytterligare ett motargument handlar om funktionalism, som är synsättet att sinnet bara utgör dess funktion. Funktionalism förklarar dock bara beteende, inte förnimmelser. Därför har den en lägre förklaringskraft i jämförelse med själens existens.
Frågor att besvara
Finns medvetandet i hjärnbarken? Nej, det gör det inte. Medvetandet är INTE lokaliserbart. Finns det några fysiska effekter som kräver icke-fysiska orsaker? Ja, några exempel inkluderar singulariteten, svarta hål, allmänna relativitetsteorin och kvantförveckling.
Avslutning
Neurovetenskapen ger oss mycket kunskap om vår hjärna – det mest häpnadsväckande och komplexa organet av alla. Men inget av de senaste naturvetenskapliga forskningsrönen hotar tron på själens existens. I en artikel i den prestigefyllda medicinska tidskriften The Lancet kunde därför forskaren Pim van Lommel dra slutsatsen att ingen av de alternativa förklaringarna till nära döden-upplevelser fungerar. “Olika fysiologiska och psykologiska faktorer kan inte förklara fenomenet fullt ut”, skriver van Lommel.9
Avslutningsvis tycks alltså naturvetenskapen peka mot att själen finns på riktigt. Medvetandet är inte lokaliserbart till hjärnbarken. Inte heller är det unikt för själen att icke-fysiska orsaker kan generera fysiska effekter. Samma sak gäller även för singulariteten, svarta hål, allmänna relativitetsteorin och kvantförveckling. Låt oss alltså fortsätta att studera dessa frågor – ödmjuka inför att tillvaron inte alltid är så rätlinjig som vissa materialistiska forskare har velat göra den.
S.M. Sabbag
Författaren är professionell molekylärbiolog och har erfarenhet av att använda CRISPR/cas9, western blot och indirekt ELISA för att nämna några procedurer. Han har en magisterexamen i biovetenskap och kandidatexamen i biovetenskap.
Källhänvisningar:
1 Sperry, R. W. (1968). Hemisphere Deconnection and Unity in Conscious Awareness. American Psychologist, 28: 723–733.
2 Penfield, W. (2015). The Mystery of the Mind. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
3 Owen, A. M., & Coleman, M. R. (2008). Detecting Awareness in the Vegetative State. Annals of the New York Academy of Sciences, 1129(1), 130–138. https://doi.org/10.1196/annals.1417.018
4 Libet, B. (1985). Unconscious cerebral initiative and the role of conscious will in voluntary action. The Behavioral and Brain Sciences. 8(4): 529–566. doi:10.1017/s0140525x00044903.
5 Long, Evidence of the Afterlife, 72–73.
6 Burke, J. (2019). What’s after Life?, Grand Rapids: Baker.
7 Holden, J. M. “Veridical Perception in Near-Death Experiences,” in Holden, Greyson, and James, eds., Handbook of Near-Death Experiences, 185–211.
8 Sartori, P. (2008). The Near-Death Experiences of Hospitalized Intensive Care Patients: A Five Year Clinical Study. Lewiston, NY: Mellen, 212–15.
9 Lommel, L. V. (2011). Consciousness Beyond Life. New York: HarperOne, 132-133.
10 Kim, J. (2019). Philosophy of Mind. New York: Routledge.