Gudstroende & Ateister: Två olika svar på frågan varför man ska vara kreativ

Varför ska vi bry oss om att vara kreativa? Varför ska vi bry oss om att skapa nya saker, koncept, planer och idéer? Jag ska försöka måla upp fördelar och nackdelar med två olika svar på frågan varför vi ska vara kreativa, och kommer att presentera ett ateistiskt argument och ett kristet teistiskt argument. Låt oss börja med det teistiska argumentet (som utgår från att det finns en gud).

Den kristna synen utgår ifrån att vi är skapade till Guds avbild (1 Mos 1:27) och har fått fri vilja och förnuft av samma typ som Gud själv har. Vi är alltså inte robotar. Vi kan ställa upp förnuftiga mål och välja att arbeta mot dessa mål. Vi kan alltså välja att vara kreativa, skapande varelser. Vi kan också välja att tjäna Gud. Kärnan i det teistiska svaret på frågan är alltså att tjäna Gud genom att skapa nya saker eller idéer som t.ex. en snickare eller en forskare gör. Eftersom vi blev skilda från Gud genom syndafallet, är vår högre uppgift, enligt evangeliet, att söka återförenas med Gud. Ett sätt att göra det på eller i varje fall ett steg på vägen, är att skapa och vara kreativ till Guds ära. Allt vi skapar är alltså en gåva till Gud, som redan givit oss den största gåvan av dem alla (helt utan krav på motprestation!), nämligen nåden.

För att samla tankarna i en kärnfull mening kan vi säga att eftersom Gud är den primära skaparkraften i universum, har vi till och med ett imperativ att skapa från den dag vi föddes till denna jord. Vi kan välja att strunta i imperativet, så klart, men vi skapar för att uppnå ett fördjupat självförverkligande genom att närma oss Gud.

Låt oss nu försöka formulera ett ateistiskt svar. Ateister brukar ibland hävda att de inte har några positiva uppfattningar om Guds icke-existens, utan bara saknar uppfattningen att Gud existerar. Det som återstår som svar på frågan varför vi ska vara kreativa är därför inte mycket av ovanstående förutom ett ytligt självförverkligande. I det ateistiska svaret är skapandeprocessen en frihetsyttring, för man skapar bara det man själv vill och för vilket syfte man själv kan komma på. Enligt det här argumentet skapar vi alltså för att göda vår egenkärlek. Till och med om vi skapar för andras väl och ve är returneras syftet som en bumerang tillbaka till egenkärleken eftersom det inte finns en Gud att rikta den till, enligt ateisten.

5 svar på “Gudstroende & Ateister: Två olika svar på frågan varför man ska vara kreativ”

  1. Nog kan egoismen finnas som huvudsaklg drivkraft även hos den kristne. Den kristne skapar, eller försöker på andra sött göra ”guds vilja”, för att i ”livet efter detta” få komma till himlen istället för till helvetet. Finns det något mer egoistiskt än detta?

    Och helvetet utmålas i bibeln som något riktigt vedervärdigt. I t.ex. Matt 18:6-9 kan man läsa: ”Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. Ve dig, värld, med dina förförelser. Förförelserna måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer. Om din hand eller din fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötter i behåll. Om ditt öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets eld med båda ögonen i behåll.”

    De kristna visste minsann hur man skrämmer folk till tro.

    1. Hej Paul och tack för att du läser min blogg! Tyvärr måste jag börja med att berätta att det du utgår ifrån helt enkelt är felaktigt. Den kristna läran är inte baserad på gärningar, den är baserad på nåd. Nåden får vi tack vare att Guds son dog för oss på korset för två tusen år sedan. Tror vi på Jesus är det detta som är vägen till frälsning, inte att vi gör vissa gärningar t.ex. av rädsla för helvetet. Självklart vill Gud att vi gör gott, älskar våran nästa osv, men kristendomen är alltså inte en gärningslära. Det finns sekter, t.ex. mormonerna, som tror att gärningar och regelefterlevnad är centralt, men det är många som inte ens räknar dessa troende till kristendomen på grund av detta (och annat)!

      Bästa hälsningar,
      Hobbyteologen

    2. Det finns även skäl att inte läsa bibelcitatet på ett bokstavligt sätt. Skälet är att vi ofta använder överdrifter i språket trots att vi för det mesta talar och menar det vi säger bokstavligt. Förstår man Bibeln 100% bokstavligt blir mycket rätt så underligt, och samma gäller vardagligt tal både nu och då. Micael Grenholm har skrivit om detta: https://charismactivism.com/2020/07/24/the-simple-tip-from-jesus-that-transformed-my-life/?fbclid=IwAR3MUMrDEVbvuIEixlJHF6pnOksnH0E40hHqdNAVCqno9RXlTk6jMQMdjZc

  2. Jag är övertygad om att många, både ateister och kristna, skapar för att hjälpa och behaga andra. Du behöver ingen gud för att vara osjälvisk.

    1. Tack för din kommentar, Johan! Ber om ursäkt för det sena svaret. Vi lever i en fallen värld, vi är alla trasiga. Vi har inte varit hela sedan syndafallet. Med det vill jag säga att jag tror vi alla, kristna som ateister, kämpar en ojämn kamp mot våra brister som människor. Men i min erfarenhet hjälper det att tro på Gud och vara kristen! Kristna är inte heller perfekta men vi har en hjälpande, stödjande hand i våra liv. Ateister är existentiellt ensamma och riskerar att leva för egenintresset. Det finns säkert ateister som klarar av att överbrygga klyftan och agera sant altruistiskt, men jag tror de flesta gör det för att ”helga” en ideologi eller klan eller annan mänsklig konstruktion. Den kristne är altruistisk för att helga Gud. Jag vet inte om du övertygas av mitt argument men jag hoppas du fann det intressant att läsa i varje fall. Allt gott!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.